Sidvyer, senaste månaden

söndag 19 mars 2017

Blogg 100 Dag 18 Penséer!

I kväll när jag var på väg hem stannade jag på COOP och köpte ved.
Jag hade satt ner värmen under helgen eftersom jag var bortrest.
Det första jag såg när jag kom in på affären var penséer.

Penséer.

Gula. Tio plantor i en plastlåda.

Jag kanske är lite väl tidigt ute i år. Men vilken lycka att se de första penséerna i en gullig kruka.






lördag 18 mars 2017

#Blogg100 Dag 17

Att inte va hemma
är ett dilemma
det hinns inte med
att blogga var dag.

Annat som fångar, 
som fyller mitt hjärta
Annat som gör
att det slår dubbla slag.

Nu är det sent
i huvet är det klent
och i denna sena timma
förmår jag knappt att rimma.

fredag 17 mars 2017

#Blogg100 dag 16 Shit nu var det nära

Japp jag har glömt blogga i dag. Tänkte blogga på tåget men skrev faktiskt några rader på boken i stället. Och så började jag må illa. Jag hade ätit en lunch som var rena halvmesyren på restaurangen där på stationen.
Så jag sov en stund och kände mig bättre efter Uppsala.
Well well ... jag hinner göra ett inlägg före tolvslaget. 
Jag är glad. Tacksam. Hjärtat fullt av bomull.




torsdag 16 mars 2017

#Blogg 100 Dag 15 Intervju med mig själv.

Vad ska du göra i dag?

Jobba, jobba och äta medhavd LCHF-lunch. (Tror jag ska återgå till Viktväktarna igen nästa vecka by the way.) Sedan jobba igen ända till 20.00 i kväll.

Vad är du tacksam för just här och nu?

Solen, kaffet i morse, att jag hittat en ny och inspirerande blogg (Amanda Hellberg).

Vad har du irriterat dig på i dag?

Snacket i fikarummet om magsjukor, men jag gick därifrån eftersom jag inte vill fokusera på elände.

Dagens outfit?

Svarta jeans, tigerrandig tunika med svart cardigan över.

Vad/vem längtar du efter?

W och S.
En ledig dag.
Att dricka kaffe på bryggan i solen.
En kryssning med goda vänner eller ensam så jag kan ta mig för att skriva.
Krokusarna under björken.
Påsken med olika sillinläggningar och lax och att gömma påskägg som små gull ska leta efter.

Om du fick ...

... skulle jag åka till Stockholm nu.

Det jag behöver göra är ...

... serva bilen alternativt sälja den och köpa en ny.




onsdag 15 mars 2017

#Blogg 100 Dag 14 Snooze-drottningen

Så här ser det ut i mitt liv. Utom på helger och andra lediga dagar förstås.



De första klockslagen har jag inte ens uppfattat något alarm på. Framåt 06 upplever jag något diffust surrande, vänder på mig och drar täcket över örat. Surrandet fortgår och så småningom fattar jag att det är alarmet, och trycker på SNOOZE. Just då älskar jag att snooze är en möjlighet. Efter ett upprepat snoozande blir jag liksom medveten om hur mycket klockan är och skärper mig allt vad jag kan för att få förstånd och kraft till att ta mig ner från loftet.

Ett tryck på bryggaren, som är laddad redan kvällen innan, (det, mina vänner, är att älska sig själv. Att  ladda en bryggare så det bara är att trycka igång den på morgonen), och in i duschen. Fort fort ut igen och hälla upp kaffet i en mugg. Packa ner yoghurt och avokado och helst en matlåda i väskan, ta med sminket för här hemma hinns det inte med någon make up, möjligen lite trutvalla i Axmartavlan innan en ska ut på E4. Välja kläder och iväg.
Mötet med skolbussen i morse bekräftade att jag var grymt sen. Det är olika var på vägen jag möter den. Möter jag den inte alls kan det betyda att jag är ute i väldigt god tid eller tvärtom; jag är katastrofalt sen.
Sedan kan det gå fantastiskt smidigt och en tror att en ska hinna i tid, tills den där timmerbilen i rondellen vid Tönnebro svänger in på 83:an precis framför näsan. Eller så dyker ett hästsläp upp framför en strax före Kilafors.
Ja, det är bara att andas. Seriöst fattar jag inte grejen. Vad är det som gör att en måste vara på jobbet kl 08 prick? Går världen under om vi kommunanställda skulle råka börja arbetsdagen 08.15 eller 08.50? På riktigt? Det är ju inte så mycket som blir gjort innan säg 08.30 i vilket fall som helst. Utom att personalen på de olika instanserna bälgar kaffe och snackar runt lite.
Nä, vet ni vad, det ska bli gudomligt skönt när det är dags för pension.

tisdag 14 mars 2017

#Blogg 100 Dag 13 Vad är det som är viktigt?

Jag pratade med en kvinna i dag om de olika val vi har när det gäller att arbeta, tjäna så mycket pengar som det bara går, spendera 8 - 10 timmar på jobbet beroende på resväg, stressa iväg tidigt på morgonen, inte hinna med varken sig själv eller nära och kära. Och vara helt slut när helgen kommer, så allt som man planerat och längtat till bara blir tvång, för man vill helst bara få sova eller sitta i soffhörnet och vara i fred från allt och alla.
ELLER ... gå ner i arbetstid om möjligheten finns, kanske gå i pension fast det är några år kvar till 65? Kanske börja inse att pengar inte är det som gör en människa lycklig.




                JAG  
  
Om inte jag har tid för mig och mina behov, hur blir det då?
Livet, som är mitt att förvalta, vad är det värt om jag bara jobbar, stressar och sliter?
Hinner jag med mina intressen?


FAMILJ OCH VÄNNER
                           
Hur mycket tid har jag till att verkligen kunna vara tillsammans med de människor som betyder något?
Kan jag vara i närvaro när vi umgås eller har jag tankar som snurrar, på allt jag ska hinna?


ARBETE

Hur känner jag mig efter arbetsdagens slut?
Har jag någon ork att göra något trevligt? Är det bara ett nödvändigt ont att behöva laga mat?
Vill jag helst bara vara ifred och sitta framför TV.n eller somna i soffan?


Vad är viktigt i livet?




Hinner jag med mig och mina behov?

Vet jag ens vad jag behöver och vill?

Har jag ork till det jag vill?

VAD ÄR VIKTIGT FÖR MIG?

måndag 13 mars 2017

R.I.P. Jacob!

I dag fick jag veta att Jacob Gordin har gått bort.

Jag vill hedra honom med en av hans låtar.



Tack.

Om mig

Mitt foto
Skriver helst i hängmattan på min blommande ö, med kaffemuggen bredvid. Jag tror att det går att skriva, tänka, sjunga, måla och rabbla ord som skapar våra liv. Affirmationer är kraftfulla! Jag har skapat ett hus vid havet på det viset. Jag vägrar att delta i samtal om vinterkräksjukor och annat elände, jag vill inte ge min uppmärksamhet till det jag inte vill ha i mitt liv, eftersom jag tror att jag drar till mig det genom att fokusera på det. Det första jag tänker på när jag vaknar är allt jag har att vara tacksam över. Dagen blir alltid så bra då. Mest glad blir jag av två älskade små ungars kiknande skratt när vi busar tillsammans. Då finns inget annat, och mitt hjärta svämmar över av rosa lyckobubblor.